Jag hade ledigt en dag mitt i veckan helt oförhappandes. En kompis fick nys om det och undrade om jag kunde agera barnvakt ett par timmar, han måste iväg på nåt där telingen inte var välkommen.
Jaha tänkte jag, ett par timmar ska man väl klara att hålla småttingen vid liv.
Ingen fara, lille Ivar är så väluppfostrad och har massor av hyfs lovade kompisen.
Kanon. Lille Ivar anlände och lastades av, pappan försvann snabbt och vi tittade pp varandra.
Ska vi gå till parken? Äta glass? Ivar ville. Vi gick iväg. Kollade så klart duvorna, matade dem med glass strut. Härmade ankorna i dammen. Hejade på pensionärerna på bänken.
Vad gör man sen? Ivar, vill du gå och se en staty? JAAA det ville han, utan att veta vad en staty är.
Men kroppsdelar, dem kunde han.
Vi kom till statyn. VILKEN RÖÖÖV bräkte han ur sig så att pensionärerna rodnade.
